Nån gång fick jag kommentaren ”Mäh – gör ni egen guacamole!?” Min spontana reaktion var ”Ja, hur gör man annars?”. Numera gör även mina döttrar guacamole i en handvändning. Inga särskilda mängder av ingredienserna – här smakas det bara av.
Allt hänger på att hitta mogna, men inte övermogna, avocados. Den ska vara smörlen och gröngul i köttet. Det kan ju vara lite svårt att veta innan man väl står där i köket och öppnar den, det blir lite som ett överraskningsmoment varje gång. Endera blir man jätteglad eller så blir man lite ledsen. Lite lömskt med andra ord. Jag har förmånen att ha en grönsakshandlare på torget som alltid hjälper mig att hitta rätt avocado. Till Bashir säger jag bara om jag ska äta den idag, i morgon eller nästa dag och får alltid perfekt avocado med mig hem. Men annars, använd varsamhet och fingertoppskänsla. Lägg hela avokadon i handen. Krama och håll om den varsamt. Tryck eventuellt en aning med tummen vid skaftet. Den ska vara fast, men ge efter något. Och den blir inte mer mogen för att du trycker hårdare. Ett bra tips är att bli sin egen expert. Köp omogen avokado och låt den mogna i rumstemperatur, eventuellt tillsammans med äpple och banan som skyndar på mognadsprocessen. Kylen är ingen bra förvaringsplats. Nu till guacamolen.
Gör så här:
Mixa kött från 2-3 avocados (hos oss går det ofta åt mer än så) med 2-3 finhackade vitlöksklyftor och limesaft till önskad syrlighet. Lägg gärna till en näve koriander och/eller hackad chili eller chilisås (Sambal oelek eller Tabasco exempelvis). Ibland – när jag inte får tag på tillräckligt många och bra avocados – drygar jag ut med lite creme fraiche. Det blir ju ingen äkta guacamole men jättegott ändå. Salta och peppra och smaka av. Somliga mixar även i hackad tomat men det brukar inte jag göra.
Stunder vid spisen 